Palabras en Maya
Palabras en maya, letra A:
- a (hacia) – ich, ichil
- a lado – tséel
- a que - asta
- ababol – k’uyche’
- abajo – kaabal, kaabah, yáanal, yáanah
- abalanzar - puul, píikch’iin
- abandonar – p’aat, xúun p’aat
- abandono – p’aat
- abanicar – pikil, pikit
- abanico – pikit
- abaratar – éems tohol, kabulkun tohol
- abarcar – bak’paach, méek’, méek’táan
- abarrotar – chuup
- abarrote – ba’alo’ob ku ko’onol ku hach k’abéetchahal.
- abastecer – ts’aa ba’ax k’abéet
- abatir – pul kaabal, lúubs
- abdicar – p’aat, cha’
- abdomen – nak’, chuun nak’
- abecedario – u ts’íibil tuláakal huum ku ya’ala’al ken t’aanak máak.
- abeja - kaab, yik’el kaab (apis mellifica)
- abejorro – holom, báalam kaab (apis bombus)
- abertura – hool, pa’al, xiik
- abierto – he’ek’ab, he’epaha’an
- abigaeto – okol wakax wáa ba’alche’o’ob.
- abismo – taam
- ablandar – ts’u’uts’ukin, sulbankúun
- abobar – hap chi’, náay óol
- abocar – náats’al
- abochornar – ooxol, chokoh óol
- abogar – áantah
- abolengo – ch’i’ibal
- abolir - luk’s, tseel
- abollar – bool
- abonar – bo’ol p’aax
- abono (para tierra) – ba’al, ku ts’a’abal ti’ lu’um utia’al u ma’alobtal.
- aborigen – wi’it’, maaya wíinik
- aborrecer – p’eek
- abortar – éems aal
- aborto – éemel aal
- abotonar – k’al nook’
- abrasar – tóok
- abrazar – méek’, lóoch
- abrazo – lóoch, méek’
- abrevar – ts’aa uk’ul
- abreviar – chichankúun, kóom ts’íib
- abrigar – teep’, baal
- abrigo (prenda) – nook’il ke’el
- abrir – he’, he’bik
- abrochar – k’aal
- abrumar – nak óol
- abundancia – yaab, pik’taan
- absceso – chu’uchum
- absorber – xuuch, chu’uch
- abstracto- ma’ chika’ani’, istikyah u na’ata’al
- abuchear -awat t’aan
- abuela- chiich
- abuelo -nool
- abultar -tuchkiin
- abundancia- ya’ab
- abundar- ya’abtal
- aburrir -nak óol
- acá -waye’, weye’
- acabar -ts’o’ok, xu’ul
- academia- u nahil tu’ux ku much’tal máako’ob u yohelo’ob ya’ab ba’al.
- acaecer- úuchul
- acampar- u p’áatal máak he’elel wáa wenel ti’ k’aax.
- acanalar- meen yáam
- acaparar- méek’táan
- acariciar- báay
- acarrear- púut
- acaso- beey wale’
- acatar -u’uy t’aan
- acaudalado -ayik’al
- acceder- óot
- acceso -beh, hool
- accidentar -u yúuchul loob
- accidente- loob
- acción -péek
- acechar -ch’eeneb
- acedar -pah, su’uts’
- acedera- abalkan (rumex acetosa)
- acedía- chuhkal
- acedo -paah
- aceptación- heeh
- acometer- k’óoch
- acomodar- tsool
- acompañante -láak’inah
- acompañar- láak’in
- acondicionar -utskin
- aconsejar- tsol xikin
- acontecer- úuchul
- acoplar- nuup
- acordar- k’a’ahal ba’al
- acordarse -tuukul
- acorralar- k’aal
- acortar- kóomkin
- acosar- áalkab paach
- acostar -chitaal, chitaah
- acotar- koot
- acostumbrado- suk’taah
- acre- si’ih
- acrecentar -ya’abkun, nohochkun
- acreditar -uts
- acreedor -máak ku ts’ik he’ ba’axak p’axbile’
- acribillar -ts’ots’op loom
- acróbat-a máak ku xíinbal yóok’ol hunt’i’in suum.
- acta -hu’un ku ts’íibta’al tu yóo’lal hunp’éel ket t’aan ichil hunmúuch’ máako’ob.
- activar- t’aab, hoop
- activo -sáak’óol, t’a’ah
- acto -beet, meent
- actualmente -behla’e’
- actuar- beet
- actuacion -beet, meent
- actualizar -túunbenkun
- actuar- meentbil he’ ba’axake’
- acuario- u un’ukul tu’ux ku ts’a’abal kayo’ob.
- acuartelar- u k’a’alah waacho’ob tu mahilo’ob.
- acuático- ha’il
- acuchillar -loom
- acudir- taal, náats’al, biin
- acuerdo -ch’a’ nu’uk tumen tuláakal.
- acumular- mool, muuch’
- acuñar- no’oxkin
- acurrucarse -mochtal
- acusar- tak pool, tak ho’ol
- achacoso- mantats’ k’oha’an
- achatar -yuuch’
- achiote -k’uxub, kiwi’ (bixa orellana)
- achocar -chook’
- adán- yáax xiib yóok’ol kaab.
- adaptar- tsool
- adecuar- éet k’alap
- adelantar- táanilkun
- adelante- táanilkun
- adelgazar -bek’echkun
- ademán -béech’ k’ab, éets’ p’a’as.
- además- bey xan
- adentro- ich, ichil
- adeudar -p’aax
- adeudo- p’aax
- adherir- taak’
- adiestrar -ka’ansah, suukkin
- adinerado- ayik’al
- adiós-ka’a xi’itech
- adivinar- na’at
- adivino -na’at (h), na’at (x)
- admirable -hak’ óolal
- admirar- hak’ óol
- admitir -k’aam
- adobado- makkuum, áakat
- adobar -pak’ xa’ak’
- adobe -pak’ lu’um
- adobo -pak’ xa’ak’
- adoctrinar- ka’anbes
- adolescencia- táankelemil (h), lo’bayanil (x)
- adolescente- táankelem (h), lo’bayam (x)
- adoptar -ch’a’
- adorar- yaakun
- adormecer- weens
- adornar -hats’utskin, hats’utskun
- adorno -p’oot
- adueñarse- tia’altal
- adular -leets’
- adulterar- heel, k’eex
- adulterio- okol ts’iis
- adulto- nohoch máak, nohoch wíinik
- advertir- a’al
- aerolito- chamal xnuuk
- afanar- meyah yéetel ki’imak óolal
- afecto- yaakun
- afeitar -ts’iik
- afeminado -ch’upul xiib
- afición -uts tu yich, uts tu t’aan
- afilado -yeh
- afilar- haa’
- afinidad -chika’anil
- afirmar -haah, haahkun
- afirmación -haah
- aflicción -yah óol
- afligido- tuukul, yah tu yool
- afligir- oks yah
- aflojar- cha’, waach’
- afónico -ma’as kaal
- afuera- táankab, paachil
- agachar- t’uchkin
- agalla de pez -bu’ul
- agarrar -ch’a’, maach, cháach
- agave- kih
- agave mezcalero- kiiw (agave potatorium)
- agazapar -mot’kin
- ágil -péeka’an, sáak’óol
- agitador -máak ku káahsik ba’ate’il
- agitar- chiik, yúuk
- aglomerar -much’kiin, mulkiin
- aglutinar- taak’, tsaay
- agobiar- ka’anal
- agonía -pa’ muuk’
- agonizar -tu’upul, muk’yah
- agorar- tomoh chi’, tomox chi’
- agotar- xuup, ts’o’ok
- agradar- ki’imakkun óol
- agrario- k’áaxil (h), k’áaxil (x)
- agravar- yaahtal
- agravio- a’alah ba’al, pooch’il
- agredir -loox, ba’ate’el
- agregar- ya’abkun, nuup’
- agresivo- kaxan ba’a (h)
- agriar- su’uts’kin, pahkun
- agrio- pah
- agricultor- kolnáal (h), kolnáal (x), meehi k’áax
- agrio- su’uts’, pah
- agro- k’áaxil
- agrura- chuhkal
- agua- ha’
- agua salada -ch’och ha’
- aguacate -oon
- aguacatero- oon che’ (persea americana)
- aguacero -cháak
- aguado-áak’al, áak’al che’, ha’achi’
- aguador- bisah ha’ (h)
- aguantar- muk’yah
- aguar -húulha’, ha’ach’kun
- agüero- tomoh chi’, tomok chi’, tomox chi’
- aguijón -yaach
- águila -kóot (aquila chrysaetos)
- agudo- yeh
- aguililla -koos
- aguja -púuts’
- aguja- (para hamaca) kayche’
- agujerear- po’pot, ho’hol
- agujero- hool
- agutí -tsuub
- ahí- te’elo’
- ah (interjección)- ah
- ahogar -bul ni’, kup iik’
- ahora- behla’e’
- ahorcajar -hets’ méek’
- ahorcarse- hektal
- ahorcar -hich’ kaal, bits’ kaal
- ahorrar- líik’es, ta’ak
- ahorro- t’áal k’u’
- ahuehuete (árbol)- ha’bin (taxodium macronatum)
- ahumar -buuts’kin
- ahuyentar -p’u’us, toohol
- aire- iik’
- aislar- p’aat, hóok’es
- ají- iik (capsicum annuum)
- ajonjolí -sikil p’uus
- ajustar -p’elechkun, p’iiskun
- ajusticiar- kiims, xot k’iin
- al lado- tséel
- al principio- yaaxil
- ala- xiik’
- alabar- ki’iki’ t’aan
- alacrán- síina’an (buthus occitanus)
- álamo- kóopo’ (populus nigra)
- alarife -meen pak’ (h)
- alargar- chowakkin, chowakkun, siik
- alarido -táah awat, chi’ibal ok’ol
- alba -píik’ sáas, sáastal
- albahaca (silvestre)- kakaltuun (x)
- albañil -meen pak’ (h)
- albarrada -koot
- alborotar- awat, huum
- albino -chak lóol
- albur -buul
- alcalde -halach wíinik u nohchil kaah
- alcancía- u nu’ukulil u ta’aka’al taak’in
- alcanzar- chuuk, nak’paach
- alcohólico -máak sen ya’ab u káaltal
- alcoholismo -káaltalil
- aldaba- k’alab
- aldea -chan kaah
- alegrar -ki’imakkun óol
- alegre -ki’imak óol
- alegría- ki’imak óol
- alejar- náachkun
- alemán -alemkáan wíinik
- alemán (idioma) -alemkáan t’aan
- alemana -alemkáan (x)
- Alemania -Alemkáan
- alentar -ch’a’ iik’, múus iik’, ch’a’ óol
- alepusa -p’aay, p’ah
- alfabeto- u ts’íibil tuláakal huum ku ya’ala’al ken t’aanak máak.
- alfabetización- ka’ansah xook yéetel ts’íib
- alfabetizar -ka’ansah xook yéetel ts’íib
- alfarería -u kúuchil tu’ux ku ko’onol wa ku meyahta’al k’at.
- alfarero -máak ku meyahtik k’at
- alfiler -púuts’ yan u pool
- alforja -oot’el sáabukan
- alforza -wuuts’il nook’
- algo -wa ba’ax
- algodón -taman, piits’ (gossypium herbaceum)
- agitar- book’
- aguien- wa maax
- algún -hayp’éel
- alguno -wa maax
- alguna -wa hayp’éel
- alianza- much’bal, much’bah
- aliento- múus iik’, yooxol chi’
- aligerar -séebkun, lep’ óol
- alimentación- tséen hanal
- alimentar- tséen, tsaa hanal
- alimento- hanal, o’och
- alinear- tohkin
- alisar- báay, hi’, yúul
- alistar- líik’es
- aljibe -chuulu’ ha’, chultun
- alma- píixan, óol
- almacenar -ta’ak, kuup
- almanaque -tsolk’in
- almeja -ch’ulam
- almíbar- ch’uhuk
- almidón -cha’ak
- almizclero (rata)- p’u’us
- almohada- k’áan pool, k’áan ho’ol
- almorzar -hanal, hanah
- almud- muut
- almuerzo -hanal, hanah, o’och
- alocar- chokokin pool
- alojar- k’am u’ula’
- alpargata- xanab, xanab k’éewel
- alquilar- ts’aa mahan
- alquiler- u tohol mahan
- alrededor -bak’ paach
- alterar- k’eex, heel
- alteza -u ka’analil
- altillo- búu’tun, káakab
- altivo- ka’anal óol
- alto- ka’anal, ka’anah
- altura- u ka’analil
- aludir- k’a’as
- alumbrar- sáaskun, huul
- alumno -kaanbah (h), he’ máaxak ku bin tu nahil xook utia’al u kaanbale’.
- alzar- ch’úuy, líik’es
- allá- tolo’, te’elo’, ti’i
- allanar- táaxkun
- allí -ti’i, te’elo’, tolo’
- amabilidad- utsil
- amable- uts
- amado -yaakuna’an, óota’an
- amaestrado- ka’anbesa’an
- amaestrar -ka’anbes
- amamantar -ts’aa chu’uch
- amanecer- píik’il, sáastah
- amansar- suukkin
- amante -weey (h), k’eech (x)
- amapola- k’uyche’ (x) (papaver rhoeas)
- amar -yaakun
- amargar -k’áahkun
- amargo- k’áah
- amarillarse -k’aank’antal, k’aank’anchahal
- amarillo -k’an, k’aank’an
- amarillo claro -sam k’aan
- amarillo medio- k’anil k’aan
- amarrar- k’aax
- amarre -k’aaxil, k’aaxih
- amasar -ya’ach’, xa’ak’
- ambición- ts’íibol, poochtal
- ambicionar- ts’iibol, poochtal
- ambidiestro- ka’amatil k’ab
- ambiente -tuláakal ba’al yaan yóok’ol kaab.
- ambos -tu ka’atulil, le ka’peel
- ambular- xíinbal, xíinbah
- amenazar- sahakkun, ts’aa sahak
- amenizar- ki’ óol
- amerindio -máasewal
- amígdala -p’aakil kaal, bu’ulil kaal
- amigo -amikoo
- amigos (plural) -amikoo’ob
- amistad- uts bisbah yéetel he’ máaxake’.
- amnistía- u sa’asa’al u si’ipil máak.
- amo -yuum, yuumil, ts’uul
- amodorrarse- chich wenel, t’uubul u wenel máak.
- amoldar- u beeta’al hunp’éel ba’al he’ex u nu’ukulil tu’ux ts’a’abale’.
- amonestar- k’eey, táah t’aan
- amontonar- mulkin, muchi’kin
- amor- yaah, yaakunah
- amoratarse- éek’kume’ental, ée’puk’e’ental.
- amordazar k’ax chi’
- amortajar tep’ kimen
- amparar kalan, kanan
- ampliar kóochkin, nohochkin
- amplificar nohochkin, kóochkin
- amplio kóoch
- ampolla xaak, p’ool
- amputación xoot, luk’s
- amputar xoot, xoot’
- amurallar k’aal bak’ paach
- analfabetismo máako’ob ma’ u yohlo’ob xooki’.
- analfabeto máak ma’ u yohel xook mix ts’íibi’.
- anaranjado chak k’an
- anatomía u xookil u wíinklil máak.
- anca p’u’uk iit, bak’el iit
- anciano ch’iha’an, noxiib, biyeho
- ancho kóoch
- anchura kóoch u táan
- ¡anda ve! ¡xeen!
- andar xíinbal, xíinbah, máan
- anegado búulul
- anegar buul, búulul
- anexar taak’, nuup
- anglicano íinglese’ wíinik
- anglosajón íinglese’ wíinik
- angosto un’ut’
- ángulo ti’its’, tu’uk’
- anhelar ts’íibol, yaanyan
- anidar k’u’ankil, meen k’u’
- anillo ts’ipit (x)
- ánima píixan, óol
- animal ba’alche’
- animal doméstico aalak’
- animales (plural) ba’alche’o’ob
- animar lep’ óol, lep’ óolal
- ánimo óol
- aniquilar xu’uls, chéehs
- aniversario noh k’iin, k’iin k’aaba’
- ano iit, mool, chuun
- anoche áak’abhil, ok’onhih, o’niak
- anochecer áak’abtal, ée’hoch’e’ental, ée’same’ental, ok’nak kíin
- anolar nóol
- anona óop, poox (anona glabra)
- anotar ts’íib
- ansia taak, ts’íibol, k’áat
- antaño úuchben
- anteanoche áak’ab ka’ohe, áak’ab ka’awheh.
- anteayer ka’ohe, ka’awhe
- antebrazo k’ab
- anteceder k’ab
- anteponer bin táanil
- anterior táanil
- antes táanil, táanih, yáax
- anticipar yáaxkun, paybe’enkun
- antifaz u piixil ich
- antiguamente ka’ach úuchih
- antigüedad úuchbenil
- antiguo úuchben, laab
- antojo ts’íibol, pooch
- antorcha tah che’
- anudar k’aax, mook, hook’
- anular xu’uls, ts’o’oks
- anunciar k’a’ay, a’al
- anzuelo lutsub, hok’ob
- añadir tsaay
- añejar úuchbental
- añejo úuchben, laab
- añicos xéexet’al
- añil ch’ooh
- año ha’ab, tun
- apaciguar hets’kun
- apachurrar peech’, pupuch’, yaach’
- apadrinar máak ku bisik huntúul chanpaal ok ha’ wáa huntúul máak utia’al u ts’o’okol u beel.
- apagar tuup
- apalear nóok haats’, táah haats’
- apañar maach, ch’a’
- aparador u nu’ukul tu’ux ku ye’esa’ah koonol.
- aparato nu’ukul
- aparear nuup, ts’iis
- aparecer chíikpahal, hóok’ol, tíip’il
- aparentar chéen tu menkubah, chéen tu tuus
- apartar haats, huuts’, kóol
- aparte hunpáay
- apasionar uts tu yich
- apaste káat
- apatía ma’ óolal
- apedrear ch’iin ku meenta’al yéetel tuunich.
- apellido a’ake
- apenar yahkun óol, subtal
- apenas istikyah, istakyah
- apendejar sat óol
- apéndice u ni’ polok chooch
- apertura he’, chúunpahal, káahal
- apesgar peets’, ts’aal
- apestar tu’
- apestoso tu’
- apetecer ts’íibol, taak, k’áat
- apetito taakil hanal
- apicultor máak ku meyahtik kaab.
- apicultura meyahil kaab, kanáanil kaab, kaláanil kaab
- apisonar koh lu’um wáa beh
- aplanar táaxkun
- aplastado yaach’
- aplastar peech’, puuch, yaach’, maax
- aplaudir papax k’ab, lalah k’ab
- aplauso papax k’ab
- aplicar ts’aabil ba’al yóok’ol uláak’.
- apodo k’aaba’
- apolillar u k’uux yik’el che’ wáa nook’.
- aporrear p’uuch
- aportar ts’aa
- aposentar ts’aa tu’ux wenel máak
- aposento u k’áasil nah
- apostar u buul máak yéetel taak’in.
- apoyar hets’kun, nakkun
- apoyo tóohche’, áantah
- apreciar yaakun, yaabil
- aprecio yaakunah
- aprehender chuuk, maach, cháach
- aprehensión chuuk
- aprender kaanbal, kaanbal
- aprendido kanik
- aprendiz kaanbal (h)
- apresar chuuk, maach, peets’
- apresurar chichkun, séebkun, lep’ óol
- apretón chich maach, kan maach
- aprisa séebal, tu séebal
- aprisionar k’aal
- aprobación haah, haahkun
- aprobar haah, haahkun
- apropiar tia’alint, ch’a’
- aprovechar k’abéetkun, k’a’ana’ankun
- aproximación náats’al, húuts’ul
- aproximar huuts’, naats’
- apto ma’alob
- apuesta buul
- apuntalar táak che’, tóohche’
- apuntar tuuch’ub, e’es
- apuñalar loom
- apurar séebkun, lep’ óol, chichkun
- aquél lelo’
- aquello lelo’
- aquella lelo’
- aquí te’ela’, waye’
- aquietar hets’kúun
- arado yiik
- araña am
- arañar la’ach
- arar buuk’
- árbol che’
- arbusto che’ ku hóok’ol u k’ab tak tu chuun.
- arcabuz ts’oon
- arcilla kat
- arco iris chéel
- archivar ta’ak
- archivo u kúuchil tu’ux ku ta’aka’al wáa ku líi’sa’al hu’uno’ob.
- arder elel
- ardilla ku’uk, p’eex (sciurus poliopos)
- ardor hach chokoh, elel
- arena sa’am, u lu’umil k’áa’náab
- arete tuup
- árido bóoh tikin, bobóohki
- arisco k’o’ox
- aristócrata ayik’al, halach wíinikil
- arma ts’oon
- armadillo weech (dasypus novemcintus)
- armadura de madera beel ch’o’
- armazón wíinkil, wíinklil
- aroma ki’bok
- arquear wuuts’, looch, p’uun
- arraigar táabal, tak’moots
- arrancar hook, hoots’, t’ook
- arrasar táaxkun, míis
- arrastrado hiilaal
- arrastrar hiil, kóol
- arrear k’a’am t’anbil wáa hats’bil ba’alche’o’ob.
- arrebatar tóok pay, háan pay
- arreciar k’a’aamtal
- arreglar utskin, ma’alobkin
- arrepentirse yah óol, k’a’a’hal iik’
- arrestar k’al
- arriar éems
- arriba ka’anal, yóok’ol
- arribar kóohol, k’uchul, u’ul
- arribo k’uchul. u’ul, kóohol
- arriesgar péek óol
- arrimado naats’ba
- arrimar naats’, huuts’, taak’
- arrinconar nakkun, ts’aa nak’lik
- arrodillar xolkin, xóol píix
- arrogante ka’anal paakat, k’áak’ ich
- arrojar ch’iin, puul
- arrollar wuuts’, koots’
- arroyo beel ha’
- arrugar yuuch’, yaach’
- arruinado hostil
- arrumbado naats’ba
- arruinar k’askun, huut, óotsikun
- artesanía u meyah máako’ob ku meentko’ob ba’alobb yéetel u k’abo’ob bey xan yéetel u mehen nu’ukulo’ob.
- artesano máak ku meentik ba’alo’ob yéetel u k’ab bey xan yéetel u mehen nu’ukulo’ob.
- artificial ba’al menta’an tumen wíinik.
- asa xikin, ook, k’a
- asado póoka’an, k’áak’ ta’an
- asaltar ookol
- asar k’áak’at, póok, tóok
- ascendencia ch’i’ibal
- ascender na’akal
- asco p’eek
- asear ch’óoch’, míis, púus
- asentar kukin, hets’kun, akkun
- asentir haahkun
- aserradero kúuchil tu’ux ku xo’otol che’.
- aserrín ma’ay che’
- asesinar kiimsah, kíimsah
- asesino máak ku kiimsah, kiimsah may
- asesor máak ku tsol nu’uk
- aseverar haahkun
- asfixia ku’upul iik’, xu’ulul iik’
- así beey, beya’, beyo’
- asidero xikin, ook, k’ab
- asiento k’áanche’
- así como he’ebix
- así es beey
- asir máach, cháach
- asma k’aak’as se’en, kok se’en
- asmático wíinik yaan kok se’en ti’
- asociar much’kin
- asolear hayk’iin
- asomar chíikpahal, tíip’il
- asombrar kak’ óol, ha’as óol
- asperjar líil ha’, wiits’
- áspero hihixkil, po’opo’ox, to’och
- aspirar ch’a’ iik’, múusiik’
- asqueado may taak u xeh
- asquear taatak xeh
- astilla u xéexet’al che’, tuunich wáa uláak’ ba’alo’ob
- astillar xiixkun
- astuto may hach yaan u na’at
- asumir ch’a’, k’aam
- asunto beel
- asustar ha’as óol
- atacar k’óoch
- atado k’aaxal
- atajar k’áas ho’ol, xóot’ ho’ol
- atajo xot’ beh
- atar k’aax
- atarantado saatal óol
- atarantar sat óol
- atardecer t’úubul k’iin, bin k’iin
- atascar k’aal, ts’oop
- ataúd máaben tu’ux ku bisa’al mukbil huntúul kimen.
- ataviar utskin
- atemorizar sahakkun
- atender ts’aa óol, u’uy
- ateo mina’an ki’ichkelem yuum ti’
- aterrizar háayal, éemeh, éemel
- atestar chuup, buut’, chook’
- atestiguar haahkun
- atinar tsaay; na’at
- atisbar ch’eeneb
- atizar péeks k’aak’, huts’ náahche’, much k’áak’
- atole sa’
- atole ritual áak sa’
- atolladero ts’ots’opkil, ts’ots’opkih
- atollar ts’óopol, k’áalal
- atónito hak’a’an óol
- atontar sat óol
- atorar k’aal, leech
- atormentar to’otop
- atracador ookol ich kaah (h)
- atraer naats’, taas
- atragantar hak’ab, ku’uchul
- atrancar no’oxche’, tóohche’
- atrapar chuuk, maach
- atrás paachil, paachih
- atrasar xaankun, p’áatal paachil
- atravesar k’atkun
- atrevido ko’
- atropellar héentan, naktáan
- atuendo nook’, búuk
- aturdir sat óol
- auge u hach ma’alobtal máak wáa he’ ba’axake’.
- augurar tomoh chi’, tomok chi’, tomox chi’
- aullar uyok’ol chi’ibal peek’
- aullido awat yok’ol ba’alche’
- aumentar ya’abkun, nohochkun
- aunque kex
- aunque sea kex teech
- aura (zopilote) ch’oom
- aureola peet
- aurora tu taal u sáastal
- ausente biha’an, ma’ kula’ani’, mina’an
- autobús wawa
- autóctono wayile’, weyile’
- autoridad nohochil kaah
- autorizar cha’abal
- avanzar táanichahal, máan táanil
- avaro ts’u’ut
- ave ch’íich’
- avejentar teek ch’íihil, póot ch’íihil
- aventar puul, píik ch’iin
- avergonzar sublakkun, sublakkin
- averiarse k’astal, k’aschahal
- averiguar k’áat chi’, káatpéeks
- avicultor may ku meyahtik (x), kaaxo’ob (h)
- avisar u ts’a’aba yohéeta’al hunp’éel ba’al.
- avispa xuux (vespa vulgaris)
- avispa roja bobo’te’
- avispero xuux, paak’ xuux
- avispón holom, xuux kaab
- avivar t’aab, hoop
- axila xiik’
- ayer ho’oleh, ho’olheak
- ayuda aantah
- ayudar aantah
- ayunar su’uk’in
- ayuno su’uk’in
- azabache boox
- azahar loot pak’áal
- azar binak, buul
- azotar haats’
- azote haats’
- azotea u táaxil u yóok’ol pak’ik nah
- azteca wach wíinik
- azúcar ch’uhuk, asukaar
- azucarar ch’uhukkin
- azul ch’ooh
- azul cielo sam ch’ooh
- azul marino boox ch’ooh
- azul turquesa tuunich ch’ooh, k ’áak’ ch’ooh
- azuzar chu’uy
Letra B
baba k’aabankil chi’, lúulankil
babear k’aabankil chi’, lúulankil
babosa (insecto) iisíil
baboso máak hach ku choh u lúul, ku ya’ala’al xan ti’ máak mina’an u na’at.
bacín u kúuchil tu’ux ku kutal ta’ máak.
bacinica ch’eneb iit
bache hool
bagazo (de henequén) ta’kih
bagre lu’, boox kay
bailador óok’ot (h-), óok’ot (x-)
bailar óok’ot
baile óok’ot
bajar éemel
bajareque kolóohche’, kolóoxche’
bajo cabal, taam
bala yóol ts’oon
Balancán Baálamk’aan (lugar de jaguares y serpientes)
balancear úumbal
baldío xtokoy
balido u yawat taman
balompié báaxal kóocha’, kóocha’ wóolis
bambolear takchalak, chíikba
banano ha’as
banco k’áanche’
bandido ookol (h-)
banquillo k’áanche’
bañar isíim
bañarse ichkíil
baño ichkíil
bar nah tu’ux ku ko’onol yéetel ku yu’uk’ul ba’ax ku káalkunsik máak.
barajar xa’ak, xa’ak’kun
barato ma’ ko’ohil
barba me’ex
barbacoa píib
barbero k’oos (h)
barbilla no’och
barco cheem
barda koot
barrenar poot
barrer míis
barriga nak’
barrigón p’uruxnak’
barril p’úul
barro k’at
báscula p’iisib
base chuun, chuun pak’, iit
basilisco tóolok
bastante ya’ab
bastón xóolte’
basura sohol
basurero u nu’ukulil u ts’a’abal sohol wáa u kúuchil tu’ux ku pu’ulul.
batalla ba’ate’il
batallar ba’ate’el
batata íis (ipommea batatas)
bate che’il haats’
batea u nu’ukul tu’ux ku yúuchul p’o’
batear haats’
batida (cacería) p’uuh
batir book’
baúl baas
bautismo oka’, ok ha’
bautizar oka’, ok ha’
bautizo oka’, ok ha’
bazar kúuchil u yúuchul koonol
bazo yal peek’
bebé chaanpal
beber uk’ul
bebida uk’ul, uk’uh
becerro bees
bejuco aak’
belleza ki’ichpanil, hats’utsil
bello hats’uts, ki’ichpan, ki’ichkelem
bendecir tsíits ha’
benévolo uuts, uts máak
bermejo k’aan chak
besar ts’u’uts’
beso ts’u’uts
bestia ba’alche
biblioteca kúuchil tu’ux ku ts’a’abal ya’akach xokbil hu’uno’ob.
bíceps muuk’ k’ab, muuk’il k’ab, miis k’ab
bicicleta t’íinchak’ háanchak’ balak’ ook
bicho ik’el
bien ma’alob, uts
bienestar ma’alob kuxtal
bifurcación xa’ay
bigote me’ex, k’ono’ch
bikini kul eex
bilingüe ka’ap’éel t’aan
bilis k’aah, k’an chik’in
billete ju’unil taak’in
biografía u ts’íibil u kuxtalil huntúul máak.
bistec tsahbi bak’
bizco ts’eeb
blanco sak
blancura sakil
blando o’olkih, bi’bi’ki
blanquear sakkun
blanquillo he’, e’el
blasfemar pooch’il
blasfemia pooch’, pooch’il
bloquear k’al beh, wa’akuns
boa och kaan (boa constrictor occidentalis)
bobo hahap chi’, meehen kee
boca chi’
bocado níich
bocanada p’u’uk
bochorno ooxol, choko iik’
boda ts’o’okol beel
bodega u kúuchil wáa u nahil tu’ux ku ta’aka’al ba’alo’ob.
bofe soorot’, sot’ot’
bofetada xiik lah
bofetear laah
bola wóolis
bolsa chíim, pawo’, sáabukan
bolso sáabukan
bollo wool, wóolis
bombero tup k’áak’ (h)
bomitar k’uux, p’eek
bonanza kukupkil
bondad utsil
bonete (planta) k’úumche’, k’úunche’
bonito hats’uts, ki’ichkelem (h), ki’ichkelen, ki’ichpam (x)
boquete hool
bordado chuuy
bordador chuuy (h), chuuy (x)
bordar chuuy
borde chi’ u xuul waa ba’ax, haal
borbotar popok’ look, pok’os look, lookankil
boreal xaman, ti’ xaman
borrachera káaltal
borracho kala’an
borrar tuup
borrasca cháak hach k’a’am yéetel u yiik’el.
borrego taman
bosque k’áax, nukuch k’áax, ka’anal k’áax
bostezar haayab
botar puul, ch’iin, píik ch’iin
botica u nahil koonol ts’aak, u nahil wáa u kúuchil tu’ux ku meenta’al yéetel ku ko’onol ts’aako’ob.
boticario meen ts’aak (h), kon ts’aak (h)
botija p’úl nu’ut’ yéetel wóolis.
botiquín u nu’ukul u bisa’al wáa u li’isa’al ts’aak.
botón (de flor) úuntulis
bovéda pak’ tu’ux ku mu’uku kimen
eador loox (h)
ear loox, loxbáah
eo loox
bozal hool ni’
bragueta hool tu táan u nook’ xiib wáa xch’uup
brama u k’iini táan u báaxlaantkuba ba’alche’o’ob.
bramar awat, áakam
bramido áakam
branquia bu’ul, úul
brasa chúuk, náaxche’
bravo ts’íik
braza sáap
brazo k’ab
brecha t’úut’ul beh
breve kóom, ma’ xaani’
briago kala’an
bribón k’aas, loob
brillante léembal, léets’bal
brillar hoop, léembal, léets’bal
brillo léembal, léets’bal
brincar síit’, puul, p’iit
brinco síit’, puul, p’iit
brindar uk’ul tu yóo’lah uláak’ máak
brisa yik’al k’áak’náab
británico íinglese’ wíinik
brocado chuuyil nook’ yéetel k’an taak’in
brocal chi’, chi’ ch’e’en
brocha chan míis ku meyahtia’al u bo’onol pak’
broma báaxal
bromear báaxal, p’a’as
bronquio soorot’, sot’ot’
brotar tóop’, xíitil, hóok’ol, tóop’ol
brote k’u’uk
bruja wáay (x)
brujo wáay (h)
bruñir yúul
bruto ba’alche’, tsíimin
buche tsuuk, chíin
budin ch’uhuk meenta’an yéetel u xéexet’al ch’ujuk waah.
buen ma’alob, uts, ki’
bueno ma’alob
buey xiibil wakax (bos indicus)
bufón chi’ik
buho tunkuruchu, kulte’
buitre chak pol ch’oom
bulla huum, ya’ab t’aan
bullicio huum, t’aan
bullir look, óomankil
burbuja óom
burdel u nahil tu’ux ku yúuchul ts’iis.
burdo poopox, tóotol
burgués ayik’al máak
burla p’a’as, baaxal t’aan
burlar p’a’as
buscar kaxan
buzo mak ku meyah tu taamil ha’ wáa ich k’aa’náab.